Sök:

Sökresultat:

824 Uppsatser om Ändamćls kostnad - Sida 1 av 55

Årsredovisning och kvartalsrapport -Har rapporternas kvalitĂ© nĂ„gon inverkan pĂ„ kostnad för eget kapital och skiljer sig kostnad för eget kapital mellan rapporterna vid publicering?

Bakgrund och problem: Kraven pĂ„ ytterligare information i företags finansiella rapporter blir allt högre, vilket gör att företag tvingas lĂ€gga allt mer resurser pĂ„ att bemöta dessa krav. Det Ă€r dĂ€rmed intressant att undersöka om en ökning i upplysningars kvalitĂ© har nĂ„gon positiv effekt, exempelvis pĂ„ företags kostnad för eget kapital. Årsredovisningen Ă€r den rapport som Ă€r den mest omfattande. Det lĂ€ggs betydligt mer resurser pĂ„ att framstĂ€lla en Ă„rsredovisning, jĂ€mfört med en kvartalsrapport. Samtidigt innehĂ„ller Ă„rsredovisningen mestadels finansiella siffror som redan Ă€r kĂ€nda för marknaden och dessutom kommer den ut med en fördröjning pĂ„ 3-4 mĂ„nader.

EffektivitetsmÄtt för kyrkogÄrdsförvaltning : fungerar kostnad per grav som effektivitetsmÄtt?

SLU inledde tillsammans med föreningen Sveriges kyrkogÄrdschefer ett projekt för att ta fram relevanta nyckeltal som skulle kunna anvÀndas till ibland annat en benchmarkingprocess med syftet att effektivisera arbetet pÄ svenska kyrkogÄrdar. 2007 började man utföra datainsamlingar som genererade omfattande information om skötselarbetet pÄ Sveriges kyrkogÄrdsförvaltningar som man sedan har anvÀnt för att ta fram nyckeltal. I samband med en workshop 2012 lanserade man idén om att nyckeltalet kostnad per grav skulle kunna fungera som ett effektivitetsmÄtt. Det hÀr arbetet ska försöka svara pÄ frÄgestÀllningen om kostnad per grav Àr ett bra effektivitetsmÄtt. Arbetet bestÄr av en litteraturstudie och en analys av 6 olika förvaltningar. Analysen kompletteras med en intervjustudie dÀr förvaltningarna fÄ svara pÄ frÄgor om hur bra nyckeltalen speglar förvaltningarnas effektivitet.

Klimatkompensation ? en avdragsgill kostnad? : Om företags möjligheter att dra av utgifter för klimatkompensation

NÀstan dagligen möts vi i media av olika rapporter kring klimathotet, naturkatastrofer eller andra hÀndelser med koppling till klimatdebatten. FrÄgor om klimatet och vilka insatser som bör vidtas för att stoppa temperaturökningen diskuteras ofta pÄ olika toppmöten. KlimatfrÄgor Àr stÀndigt nÀrvarande och pÄverkar sÄvÀl beslut av styrande politiker likvÀl som beslut som enskilda tar i sitt dagliga liv.Samtidigt som klimatdebatten intensifierats har det blivit vanligare att företag frivilligt tar ett visst samhÀllsansvar, sÄ kallat Corporate Social Responsibility (CSR). Denna typ av samhÀllsansvar gör att företag kan förbÀttra sitt renommé i allmÀnhetens ögon. Inom ramen för sitt samhÀllsansvar Àr det en del företag som vÀljer att klimatkompensera sin verksamhet.

Ekonomistyrning vid sjukhus med stöd av kostnad per patient

Denna uppsats studerar universitetssjukhus implementering och anvÀndning av mÄttet KPP, kostnad per patient, inom den interna ekonomiska uppföljningen i somatisk slutenvÄrd genom en intervju- och enkÀtundersökning.  Syftet Àr att se hur KPP bör implementeras och anvÀndas. Slutsatsen Àr att sjukhusens ledning inte fokuserats pÄ den strategiska och operativa styrningen med hjÀlp av KPP, vilket försenat utbredningen av den interna anvÀndningen. KPP-mÄttet mÄste vara tillgÀngligt för alla nivÄer inom sjukhuset och speciellt för verksamhetschefer med ansvar för vÄrden av patienter; goda IT-system Àr ocksÄ nödvÀndiga. Tiden sedan KPP införts har pÄverkat den interna anvÀndningen..

Benchmarking : Ett fall för att belysa förhÄllandet mellan kostnad och nytta

Syfte: Huvudsyftet för denna studie ligger i att skapa en grundlÀggande förstÄelse för förhÄllandet mellan kostnader och nytta inom benchmarking. Detta gör vi inom ÀmnesomrÄdet verksamhetsstyrning. I denna studie behandlas benchmarking som ett styrverktyg. Delsyftena i denna studie blir dÀrmed att belysa de olika kostnader som uppstÄr genom anvÀndandet av benchmarking och reflektera över vilken nytta som anvÀndningen kan resultera i. Metod: Denna studie bygger pÄ en abduktiv ansats dÀr det inledningsvis skapas en teoretisk referensram genom bearbetning av litteratur frÄn böcker och vetenskapliga artiklar.

Den externa redovisningens pÄverkan pÄ kostnaden för lÄnat kapital i svenska privata mindre företag : Har den nÄgon betydelse?

Mindre företag Àr viktiga för den samhÀllsekonomiska utvecklingen och för skapandet av nyaarbetstillfÀllen. LÄn har visat sig vara en viktig finansieringskÀlla för dessa företag, men pÄgrund av informationsasymmetri och högre operationella kostnader har tillgÄngen tillkonkurrenskraftig lÄnefinansiering framhÄllits vara problematisk. Den externa redovisningenkan anvÀndas för att minska informationsasymmetri och reducera detta problem.Redovisningskvalitet, upplevd revisionskvalitet och revisionens utfall utgör delar av denexterna redovisningen, vilka i tidigare studier visat sig pÄverka företags kostnad för lÄnatkapital. Svenska privata mindre företag Àr en grupp av företag som tidigare inte behandlats idetta avseende och syftet med denna studie Àr att undersöka hur dessa företags kostnad förlÄnat kapital pÄverkas av redovisningskvalitet, upplevd revisionskvalitet och revisionensutfall. Med hjÀlp av Ärsredovisningar frÄn ett stickprov om 395 slumpvis utvalda företag ochen regressionsanalys besvaras studiens problemformulering.

Lageroptimering med hjÀlp av datautvinning ur datalager

Datalager Àr ett system som bestÄr av information frÄn flera olika system. Datautvinning gÄr ut pÄ att fÄ fram ej tidigare kÀnd kunskap frÄn till exempel datalager. Kostnaden för att hÄlla nÄgot i lager Àr en dold kostnad som mÄnga företagsledare ej Àr medvetna om hur mycket det kostar dem. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka ett möjligt angreppssÀtt med datautvinningsmetoder ur datalager för framtagande av beslutsunderlag rörande lagernivÄer. Kostnaden att hÄlla nÄgot i lager Àr en dold kostnad som det Àr intressant att finna nya metoder för att pÄverka.För att besvara frÄgestÀllningen utfördes en fallstudie pÄ ett lagerhÄllande företag som anvÀnder sig av datalager.

Uppenbarligen har storleken betydelse -En studie av frivilliga upplysningars pÄverkan pÄ kostnad för kapital

Bakgrund och problem: Forskning kring hur informationsutgivning pÄverkar ett bolags kostnadför kapital Àr mycket omfattande och relationen mellan mÀngden lÀmnade upplysningar och desskoppling till kostnad för kapital beskrivs som ett av de ?fundamentala sambanden? inomredovisning och finans (Leuz & Schrand, 2009). Sambandet har bland annat undersökts avBotosan (1997), som fann ett negativt samband mellan kapitalkostnad och upplysningsnivÄ iÄrsredovisningar. Botosan och Harris (2000) beskriver hur investerare pÄ kapitalmarknaden drarnytta av kvartalsrapporter och vi finner det dÀrför intressant att undersöka bÄde Ärsredovisningaroch kvartalsrapporters pÄverkan pÄ företagets kostnad för kapital.Syfte och AvgrÀnsningar: Vi Àmnar besvara vÄr forskningsfrÄga med utgÄngspunkt frÄnBotosans (1997) studie och hennes valda variabler för mÀtning av upplysningsnivÄ. Studienundersöker Ärsredovisningar för 2010 och kvartalsrapporter för Q3 2011.

En obetydlig kostnad

I skollagen 4 kap. 4§ anges att grundskolan skall vara avgiftsfri för eleven. Tolkning ochpraktisk tillÀmpning av skrivningen i ovanstÄende paragraf kompliceras dock nÄgot av atttolkningsutrymme lÀmnas för vad som kan anses utgöra en "obetydlig kostnad".Detta arbete syftar till att i en jÀmförande studie mellan Skolverket, den kommunalagrundskolans huvudman samt skolledare, studera diskrepanser i tolkningen av begreppet"obetydlig kostnad". Arbetet syftar vidare till att studera i vilken utstrÀckning de olikatolkningarna samt den praktiska tillÀmpningen förhÄller sig till varandra. Detta görs genom enstudie av beslut och stÀllningstaganden gjorda av Skolverket och kommunal förvaltning, samtgenom intervjuer med skolledare.

Personalrekrytering: en fallstudie av fyra företag

FörÀndrade förutsÀttningar i dagens samhÀlle har lett till att personal- styrkan blir en allt viktigare konkurrensfördel. Detta i sin tur har lett till att allt större kraft lÀggs pÄ att styra personalstyrkan. Vilket har fÄtt uttryck i en vÀxande flora av personalekonomiska teorier. En aspekt som berör styrningen av personalstyrkan, Àr rekryteringen av denna. Flera rapporter tyder pÄ att rekrytering Àr en betydande kostnad.

Strukturkostnaden som kvalitetsmÄtt

I denna uppsats behandlas frÄgan om kommunerna kan anvÀnda strukturkostnaden som en legitim fingervisning pÄ vad förskoleverksamheten bör kosta vid en genomsnittlig kvalité.För att alla kommuner skall kunna erbjuda en liknande service till sina invÄnare oavsett kommunens strukturella förutsÀttningar har det införts ett kommunalt kostnads och intÀktsutjÀmningssystem. Systemet skall utjÀmna de strukturella skillnader som kommunen inte kan pÄverka. Det gÀller befolkningstÀthet, skattekraft och demografisk struktur.Förskoleverksamheten regleras i skollagen (SFS 1985:1100) och av LÀroplanen för förskolan (lpfö 98). Skollagen Àr tydlig med vad kommunerna Àr skyldiga att erbjuda. Den reglerar emellertid inte hur det skall erbjudas.

Svenska medelstora företags evalueringskriterier vid val av affÀrssystem

Denna uppsats undersöker vilka evalueringskriterier som svenska medelstora företag anser vara viktiga vid val av affÀrssystem. Vid genomgÄng av tidigare studier och forskning specificerades Ätta olika teman, som stod som grund för utveckling av vÄr kvantitativa enkÀtundersökning. De teman som undersöktes var: funktionalitet och skalbarhet, anpassbarhet och flexibilitet, pÄlitlighet och sÀkerhet, implementering, systemutvecklare, kostnad, strategisk planering samt anvÀndarvÀnlighet och anvÀndbarhet. Undersökningspopulationen delades Àven in i stratum efter storlek och branschtillhörighet. Undersökningens resultat visar att svenska medelstora företag vÀrderar affÀrssystems pÄlitlighet och sÀkerhet högst.

En jÀmförelse mellan byggtekniker : Koljerntekniken VS Traditionella platsbyggandet

Denna rapport Ă€r en jĂ€mförelse mellan tvĂ„ olika byggtekniker för husbyggande. I jĂ€mförelsen behandlas aspekterna tid, kostnad och miljö. De metoder som jĂ€mförts Ă€r Koljerntekniken och det traditionella platsbyggandet. Koljerntekniken Ă€r en rationell byggmetod utvecklad av Åke MĂ„rd dĂ€r de byggtekniska konstruktionsdelarna Ă€r prefabricerade och till större delen utgörs av materialetcellglas. Cellglas Ă€r ett material som mestadels bestĂ„r av Ă„tervunnet glas dĂ€r luft tillförs vid tillverkningen, materialet har bĂ„de isolerande och bĂ€rande egenskaper.

Hemautomation

Det problem som denna uppsats hade för avsikt att besvara var varför hemautomation inte anvÀnds i fler hem. Genom resultaten frÄn en enkÀt som distribuerades kunde slutsatsen att kostnaden för de befintliga lösningar som finns pÄ marknaden idag inte lÄg i den prisklass vÄra respondenter ansÄg rimlig. Författarna utvecklade dÄ problemet och stÀllde sig frÄgan om en hemautomationslösning verkligen mÄste ha en sÄ hög kostnad som de befintliga lösningarna har idag. För att belysa detta problem implementerades en egen kostnadseffektiv lösning dÀr respondenternas mest önskvÀrda funktioner togs i beaktande och en testmiljö implementerades utefter dessa. Resultatet blev en hemautomationslösning med stor potential och med en betydligt lÀgre kostnad Àn dagens befintliga lösningar..

NÀtverksoptimering : BÀsta möjliga tillgÀnglighet till lÀgsta möjliga lÀnkkostnad

Denna uppsats behandlar nÀtverksoptimering, med fokus pÄ att fÄ fram den bÀsta möjliga tillgÀngligheten till lÀgsta möjliga kostnad, i form av lÀnkar. I studien tas en teoretiskt grundad hypotes om en metod fram för att lösa detta problemet. Samt genomförs ett test dÀr metoden appliceras pÄ ett studieobjekt för att bekrÀfta huruvida metoden verkar fungerar eller inte.Resultatet blir slutligen en metod som genom att analysera tillgÀngligheten, lÀnk redundansen samt berÀkna antal oberoende vÀgar mellan noder i ett nÀtverk. Kan genom att jÀmföra resultat frÄn före en förÀndring med resultat frÄn efter en förÀndring lyfta fram de förÀndringar som medför förbÀttringar. VarpÄ ett nÀtverk kan optimeras till bÀsta möjliga tillgÀnglighet till lÀgsta möjliga kostnad, i form av lÀnkar..

1 NĂ€sta sida ->